Har du också varit på en föreläsning eller en kurs som du, när du är på väg därifrån, liksom inte kan vänta tills du är hemma för du måste testa allt du hört under dagen?
Så var det nog för fler än mig för ett par veckor sedan när vi hade clinic med Annika Falkenberg.

Annika är leg. Sjukgymnast och har i många år arbetat med hundar. Hon jobbar både med rehab och med att stärka ”elitidrottande” hundar och möter olika sorters mer eller mindre aktiva hundar i sin arbetsvardag. Hon är känd för sina banbrytande tankar kring funktionella linjer och hur vi kan arbeta med våra hundar för att göra deras fysiska liv så bra och hållbart som möjligt.

Hennes tredje och senast bok ”Rörelseboken”, kom ut på Klickerförlaget 2017, och det var med avstamp i den som den här clinicen hölls.

Annika vill höja medvetandet hos oss hundägare kring hundars rörelser och fysik. På clinicen guidade hon oss igenom tre steg. Det första steget var grundförståelsen för vad en rörelse är, hur den uppstår och funkar och vad som händer i hundens kropp när den rör sig. Det andra steget handlade om att vi fick sätta på oss nya glasögon: Annika lärde oss hur vi kan göra en rörelseanalys av våra hundar. Hur kan vi titta på dem? Vad ska vi leta efter? Och hur kan vi hålla oss ifrån att genast värdera det vi ser? Det tredje steget handlade om att – utifrån analysen – hitta rätt grundövningar för den hund vi har framför oss.

Fem hundar gästade clinicen: labradoren Tod, whippeten Vita, spanieln Quling, golden retrievern Ludde och pudeln Lilja – alla i olika åldrar med Ludde som 13-årig farbror som äldst.

Tod var först ut och på honom gjorde Annika en första analys och beskrev noga hur hon tittade, vad hon noterade och hur hon tänkte. De andra hundarna fick alla deltagare i rummet vara med och kika på. Vad ser vi? Hur står hunden när den står avslappnat? Hur rör den sig? Vi kikade framifrån, bakifrån och granskade rygglinjer. Och kände oss riktigt duktiga – för vi började se! Eller det verkade i alla fall så för plötsligt började vi säga saker vi såg och fick bekräftelse av Annika.

Dagen avslutades med att Annika visade oss sex olika grundövningar, som alla finns beskrivna i boken, med sin kelpie Dejmi. Dejmi är ett proffs så hon visade vant hur de skulle utföras. Därefter tog vi fram alla clinichundarna ett varv till och vi fick komma med förslag på vilka övningar de olika hundarna skulle må bäst av – med avstamp i analysen vi gjort tidigare. Sedan fick hundarna och deras förare påbörja inlärningen av övningarna. Det var väldigt spännande att se hur de reagerade på övningarna – och vi kunde se hur de redan efter några minuter hade påverkats positivt fysiskt.

De här grundövningarna är enkla och det behövs inga dyra tillbehör föratt göra dem. Några hinkar, några hemmagjorda cavalletti – en stege går ofta bra – några lådor och en stol det är ungefär vad som behövs.

Och det är kanske därför vi vill skynda hem när dagen är slut – det här är inte omöjligt eller krångligt och svårt. Vi har fått både nya glasögon att studera våra hundar med och nycklar till att förstå det vi ser och vi har även fått verktyg för att jobba med dem. Och ja – man blir lite skadad. 😉 Nu går jag runt här hemma och spanar på hur mina hundar rör sig på olika underlag, när de rör sig mest harmoniskt och vilka avvikelser jag ser i deras rörelsemönster. Jag spanar efter starka diagonaler, ben som lyfts på olika sätt, hur armbågarna är vinklade ochvilka svängar som verkar enklast osv. Att jag lär känna mina hundars rörelser, deras kroppar och fysik – det gör att jag har en bättre chans att hålla dem i form för de olika aktiviteter som vi utför ihop. Det är lite som att en ny värld öppnar sig faktiskt – för att citera Annika som inleder ”Rörelseboken” med raderna ”Välkommen till en värld av rörelser”.